Vår försvarsförmåga kräver vilja att agera
Det finns många som på olika sätt vill bidra. Intresset för Hemvärnet ökar lavinartat, liksom ansökningarna till reservofficersutbildningen. Vissa privata företag startar projekt för att stärka totalförsvaret. Andra har börjat ge sina reservofficerare ledigt med löneutfyllnad för att kunna tjänstgöra militärt.
Det är förstås alldeles utmärkt. Men den viktigaste förutsättningen att öka Försvarsmaktens tillgång på reservofficerare borde inte enbart bero på ansvarstagande från privata aktörer.
För över ett år sedan riktade Sveriges riksdag ett tillkännagivande till regeringen, om att den bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Ännu har inget hänt, trots att det är en mycket enkel uppgift och det är uppenbart att tillgängligheten måste öka – och det snabbt. Det är alltså hög tid att regeringen utför vad riksdagen beslutat, så att alla verkligen kan dra sitt strå till stacken.
Det finns bred politisk enighet för att stärka svensk försvarsförmåga, vilket förhoppningsvis kan ge effekt över tid. Det är viktigt att komma ihåg att materiel och system inte sköter sig själva: Det krävs personal för att få försvaret att fungera, och som alla vet bygger det svenska systemet på en stor andel anställda som är tidvis tjänstgörande. Deras civila verklighet påverkar i allra högsta grad möjligheten att faktiskt komma när Försvarsmakten kallar, vilket krävs för att den enskilde ska vara övad och Försvarsmakten ska kunna tillväxa. Reservofficeren måste inte bara ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare. Reservofficeren måste också ha råd att tjänstgöra.
Förbundet Reservofficerarna föreslår att den civila arbetsgivaren ska fylla ut det inkomstbortfall som den enskilde reservofficeren drabbas av vid tjänstgöring i Försvarsmakten. I gengäld bör den civila arbetsgivaren få sänkt arbetsgivaravgift för anställda som tjänstgör som reservofficerare. På så sätt drar alla sitt strå till stacken: Den enskilde, näringslivet och skattebetalarna – och Försvarsmakten skulle få större tillgång till den personal man säger sig ha ett ökat behov av framöver.
För att detta ska bli verklighet krävs politiska beslut. En snabbt utökad försvarsförmåga är till stor del våra folkvaldas ansvar.
Men vi kan inte vänta. Vi behöver skapa effekt nu, använda och skruva på det vi har idag.
Och det finns faktiskt åtgärder som Försvarsmakten kan vidta för att snabbt öka tillgången på personal. Det finns nämligen få saker som försvårar uppdragstaktik så mycket som onödig byråkrati.
Från flera förband kommer signaler att man behöver och vill aktivera reservofficerare någon eller några månader, men att man inte får på grund av stelbenta centrala regler som begränsar hur länge en reservofficer får anställas utan godkännande från HKV. Här borde förstås förbandens behov styra istället. Viljan att agera måste överordnas alla hinder och byråkratiska processer.
Förbundet Reservofficerarnas primära mål är att alla reservofficerare som Försvarsmakten behöver ska ha möjlighet att tjänstgöra. Att många vill bidra är tydligt. För försvaret är inte ett särintresse. En stark och väl fungerande Försvarsmakt är ett av fundamenten för vårt lands demokrati och säkerhet. Något som vi alla har ansvar att värna.
