”Det är viktigt att det finns en röd tråd”

Klas Eksell är högst ansvarige chef för personalförsörjning och utbildning av personal i Försvarsmakten. Han började att jobba med reservofficerare på I17 år 1982 och senare i I19:s brigadstab.

– Där fanns en stor numerär av väl­övade reservofficerare i alla typer av befattningar. Så jag har en stor erfarenhet av reservofficerare, generellt sett positiv.

Idag är cirka 6 800 reservofficerare anställda i Försvarsmakten. Men långt ifrån alla är användbara för det de en gång utbildades till i krigsorganisationen. Enligt Försvarsmaktens egen uppskattning har knappt hälften av dem övat sedan 2014, tjänstgjort som yrkesofficerare innan 2004 eller tjänstgjort utomlands under 2000-talet. Många reservofficerare har sannolikt krigsplacerats i sina civila befattningar, trots att de har kvar sin anställning i Försvarsmakten.

Hur säkerställer ni att ni har till­räckligt många reservofficerare?

– Måltalet 2030 är 3 500 krigsplacerade reservofficerare. Idag finns ett lägre antal som i verkligheten är tillräckligt tjänstbara för att krigsplaceras på en befattning i våra krigsförband. När KRO 23 är klart definierad nästa kvartal vet vi vilka behov vi har att öka nyproduktion av reserv­officerare. Vi kan också kompetens­utveckla reservofficerare som idag inte är krigsplacerade och självklart är anställning av förtidsavgångna yrkesofficerare en logisk försörjningslösning. Vad gäller reservofficerare som är krigsplacerade i andra myndigheter ska man komma ihåg att det är Försvarsmakten som har första tjing på dem. Om vi bedömer att vi behöver dem, är det hos oss de i första hand ska krigsplaceras.

Vad tycker du bör känneteckna ett fungerande reservofficerssystem i en försvarsmakt i tillväxt – och vad behövs för att nå dit?

– Under 2022 kommer vi att se över reservofficerssystemet. Översynen ska omfatta hela reservofficerens resa från rekrytering, utbildning, tjänstgöring, utveckling och avveckling. Det är viktigt att det finns en röd tråd i den enskilda reserv­officerens karriär, men samtidigt att man har skapat en klar bild av organisationens behov. Det avgörande är reservofficerares utveckling i krigsorganisationen.

Vårens enkät bland tusentals reserv­officerare visade bland annat att många upplevde bristande kontakt och kommunikation från förbandens sida, och att möjligheten till kompetensutveckling inte var tydlig nog.

Vi ska aktivt marknadsföra de olika karriärvägarna som finns efter genomförd värnplikt.

Genmj Klas Eksell

– Det är såklart något som Försvarsmakten måste förbättra, men man måste också förhålla sig till arvet, alltså alla förbandsnedläggningar som medförde stora mängder av reservofficerare som bytte förband och där cheferna på de nya förbanden inte känner individerna, vi repetitionsutbildade dessutom väldigt begränsat under en lång period i en relativt liten krigsorganisation, säger Klas Eksell.

Kompetensutvecklingen då?

– Vi arbetar nu för att identifiera fler möjligheter för reservofficerare som inte är krigsplacerade att ta ett större engagemang. När behovet för ORG 23 är definierat får man prioritera efter det.

Sedan reservofficersutbildningen återstartades har Försvarsmakten inte nått utbildningsmålen volymmässigt. I årets GU-undersökning visade 45 procent av de värnpliktiga intresse för fortsatt engagemang i försvaret, 7 procent av dessa som reservofficer.

Vad kan göras för att fler ska vilja bli reservofficer?

– Det är en stor utmaning att lyckas locka dem till RO-utbildning efter grundutbildningen. Men jag tror att när KRO 23 är tydligt definierad kommer behoven att bli tydligare och skapa kunskap och tryck i frågeställningen. Ökat antal befäls­uttagna värnpliktiga kommer att öka urvalet. Vi ska aktivt marknadsföra de olika karriärvägarna som finns efter genomförd värnplikt. Det är också viktigt att lyfta fram förebilder inom reservofficers­kollektivet ute på respektive förband.

Många reservofficerare har en högre lön i det civila än i det militära, ett glapp som kan påverka möjligheten att tjänst­göra. Alltfler civila arbetsgivare väljer nu att fylla ut lönen för medarbetare som jobbar deltid i Försvarsmakten.

– Det är ett mycket bra initiativ. I vårt arbete med arbetsgivarrelationer samarbetar vi med civila arbetsgivare, och där är löneutfyllnad en fråga på agendan. Men det är inte helt enkelt: Säg att någon har en jättehög lön i det civila och man säger att löneutfyllnaden ska vara fullkomlig – kan reservofficerssystemet då bli oattraktivt för det civila näringslivet? Var ska gränsen gå?

En annan fråga för att öka tillgängligheten är laglig rätt till tjänstledighet från civil arbetsgivare. Idag har tidvis tjänstgörande GSS sådan rätt, men inte reservofficerare.

– Man kan konstatera att lagrummet gällande rätt till ledighet för personal som har ett deltidsengagemang i Försvarsmakten ser olika ut, och just nu pågår ett arbete som bereder denna fråga. Försvarsmakten kommer inte att fungera sämre om regeringen väljer att ge även reservofficerare laglig rätt till tjänstledighet. Allt som kan göras för att underlätta reservofficerares tjänstgöring är positivt för Försvarsmakten.

Jag är ganska stolt över vad vi har gjort. Det ser väldigt positivt ut, tycker jag.

Genmj Klas Eksell

Det finns många reservofficerare, både nyutbildade och mer erfarna, som vill och anser sig kunna tjänstgöra mer än de får möjlighet till.

Vad har du för råd till dem?

– Behovet i vår krigsorganisation finns, men framförallt i morgon då de mobiliserade förbanden ökar i antal och ska kunna bemannas av reservofficerare. Rådet är att fortsätta att hålla en god och öppen dialog med sin närmaste chef
och fortsätta att vara en ambassadör för Försvarsmakten på den civila arbets­platsen. Om det inte finns behov på det egna förbandet tycker jag att man ska söka sig till Hemvärnet, där finns all möjlighet att tjänstgöra om man vill göra nytta.

Många reservofficerare upplever att andra personalkategorier går före i Försvarsmaktens prioritering. När är det reservofficerarnas tur?
– Jag tycker att vi har gjort en ganska stor resa: Från den strategiska time outen, alla neddragningar och övertalighet av reservofficerare som vi valde att inte säga upp, till att vi har återstartat reserv­officersutbildningen, skapat system­mässigt fungerande avtal och vi har pengar till den tillväxt vi nu ska åstadkomma. Jag är ganska stolt över vad vi har gjort. Det ser väldigt positivt ut, tycker jag. Min uppfattning är att krigsförbandens behov skall prioriteras, oavsett vilken personalkategori man tillhör.